MANDALAY
Text: Stina Berge
Musik: Karin Renberg
I ett obevakat ögonblick lämnade jag stan
Jag rymde med en cirkus jag var bara ett barn
Och folk gick man ur huse för att söka rätt på mig
Men jag var redan borta
På väg mot Mandalay
Nätterna var kalla och dagarna en sorg
Men kulörta lyktor tändes varje kväll på något torg
Och tusen människor jublade jag greps utav magin
Och himmelen var taket
På väg mot New Orleans
Nätterna är kalla och en plåga varje dag
Men kulörta lyktor tänds varje kväll i någon stad
Jag kan inte vända aldrig mera komma hem
Och inga palmblad syns på vägen mot Jerusalem
Mississippi till Kartago Zanzibar till Samarkand
Jag kan aldrig nånsin mera stanna någonstans
Med ensamhetens stjärna tatuerad in i mig
Är himmelen taket på väg mot Mandalay
Himmelen är taket
På väg mot Mandalay